vad ska jag göra då?
ibland undrar jag, som nu till exempel.
vad vill ni att jag ska göra åt saken,
är det mitt fel att magen krångar?
för att jag försöker hinna med så mycket som möjligt.
jag äter mat, jag rör på mig.
jag går till och från skolan, vilket tar ungefär 20 minuter enkel, så att säga.
jag cyklar till Goliat, vilket tar 20 minuter, enkel.
jag rider ungeför en timme varje dag.
jag vet att det tar tid, jag vet att jag sitter upp med läxorna för sent.
klockan 12 är inge bra.
men vad ska jag göra då?
jag skulle alrdig klara skolan utan Goliat.
tänk om han skulle försvinna, då skulle hela mitt liv rasa samman.
Vad skulle jag göra då?
det är INTE hans fel att magen strular å att jag ska tillbaka till sjukhuset.
det är skolan å mitt dumma huvuds fel.
skolan säger att man ska göra en massa saker, å jag överdriver dem. jag går inför att göra mitt bästa, ibland lite till kanske.
En inre press, en stess som inte går att lugna bort med hjälp av alla konstens regler, för den finns alltid där.
desstuom, när jag inte vågar vara mig själv helt ut i skolan, utan gömmer vissa delar, som tidigare funnits där. då blir det extra jobbigt.
men hos Goliat, där finns inga måsten, inga krav på MVG, eller vad jag får säga och inte. för att ingen ska bli sur på mig.
där är jag.
där bara är jag.
så, vad ska jag göra då?
vad vill ni att jag ska göra åt saken,
är det mitt fel att magen krångar?
för att jag försöker hinna med så mycket som möjligt.
jag äter mat, jag rör på mig.
jag går till och från skolan, vilket tar ungefär 20 minuter enkel, så att säga.
jag cyklar till Goliat, vilket tar 20 minuter, enkel.
jag rider ungeför en timme varje dag.
jag vet att det tar tid, jag vet att jag sitter upp med läxorna för sent.
klockan 12 är inge bra.
men vad ska jag göra då?
jag skulle alrdig klara skolan utan Goliat.
tänk om han skulle försvinna, då skulle hela mitt liv rasa samman.
Vad skulle jag göra då?
det är INTE hans fel att magen strular å att jag ska tillbaka till sjukhuset.
det är skolan å mitt dumma huvuds fel.
skolan säger att man ska göra en massa saker, å jag överdriver dem. jag går inför att göra mitt bästa, ibland lite till kanske.
En inre press, en stess som inte går att lugna bort med hjälp av alla konstens regler, för den finns alltid där.
desstuom, när jag inte vågar vara mig själv helt ut i skolan, utan gömmer vissa delar, som tidigare funnits där. då blir det extra jobbigt.
men hos Goliat, där finns inga måsten, inga krav på MVG, eller vad jag får säga och inte. för att ingen ska bli sur på mig.
där är jag.
där bara är jag.
så, vad ska jag göra då?
Kommentarer
Trackback