söndag. 6/1

hur ska jag förklara allting, när jag inte vet om det är möjligt.. eller jo klart att det är möjligt eftersom jag känner som jag gör.

grenen som jag pratat om.. det känns som att denbörjar växa ut nu, men den kommer inte börja blomma förrän jag får möta dina ögon. kanske blir det så att den kommer bära frukt, ja men du förstår mig;)

va underbar du är, älskade totto:)
klockan kvart i sju var jag i stallet. gick hemifrån klockan 6, men det var inga problem.
så stod du är i din box, men din lena gula päls och ville ha frukost. gnäggade lite och skrapade med hoven. som att:

- men matte skynda dig då!! jag är hungrig.

så du fick din soja å ditt linfrö, toppat med morötter. sen ut i snöovädret för att trycka i dig 2 kilo hö, tillsammans med alla andra hästar.

sen tog vi en bustur, det vräkte ner snö, vi blev snöiga och blöta:) men det var underbart, det var så himla mysigt.
1½ timme ute med dig<3

nu ska jag snart ut å prommenera, inte själv för en gångs skull. kanske vill du dela mina funderinar med mig?


igår kunde jag inte sova, mina tankar hindrade mig...i säkert en timme låg jag och stirrade ut i dörröppningen. vad skulle jag göra liksom, det gick inte att sova. allt för mina tankar å mina känslor.
kommer de bli besvarade, kommer de att vara likadana och utvecklas när jag träffar dig?
är du den jag letat efter..?
och ska jag våga tro på att det finns en mening med att vi började prata, jag menar eftersom att chansen att just jag skulle svara på ditt inlägg var typ en på miljonen...

så låg jag där och lät mina funderingar vandra iväg. om det blir nått..då vill jag inte förlora det. visst att känslor kan förvinna, men det får inte göra det bara för att du bor så långt ifrån mig..
image19 
kliv på nästa K-brunn är du snäll! (å så va det de där med chokladen)


ja, jag funkar ju inte som vanligt folk.. är ju lite som jag är. (när jag låg å funderade igår..)
så undrade jag om jag skulle få somna på din arm någon gång, om jag skulle få hålla dig i hande, luta huvudet mot din axel, sitt i ditt knä.. ja men du vet alla såna där enkla saker, vardags grejer som betyder så mycket
(va sjuk jag är)

det var iskallt i min säng då. fast jag hade både filt, tjocktröja, pyjamasbyxor och strumpor plus mitt duntäcke..

det är jag och mina tankar mot mörkret


jag tycker om dig, du är lika invecklad som jag


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0